Igår var den värsta dagen på länge, jag minns inte när jag mådde så dåligt sist. Jag hade feber och var allmänt ur slag. Det var riktigt riktigt jobbigt att inte finnas till för Elvis på det sätt han behöver för att må bra och vara glad, men å andra sidan kommer det väl (men låt oss hoppas inte!) fler dagar när jag är sjuk och Elvis måste förstå att man inte alltid är på topp. Jag hade dessutom försatt mig i en taskig situation då jag hade noll kronor på mobiltelefonen att ringa för och kunde således inte ringa nån och be om hjälp. Förutom gratisnumret SOS då, men det vore att ta i. ;-)

Hur som helst, min älskade lillebror kom ut en sväng på eftermiddagen och Elvis sken upp som en sol. När han var tvungen att åka en stund senare så blev Elvis jätteledsen. Det är så mysigt att bli bekräftad av ett litet barn, eller hur David? Sen kom mina föräldrar ut med mat till både mig och Elvis och dom tog även ut lilla grabben på en sväng så jag fick sova i lugn och ro i nån timme eller två innan Jimmy kom hem och kunde natta Elvis.

Imorse mådde jag betydligt bättre men Elvis lite sämre. Han snorar som sjutton, vi ger näsdroppar och håller tummarna att det är hans tur att vakna pigg imorn.

Idag har annars varit en riktig fixardag, Jimmy klev upp tidigt (han vaknar ju hur pigg som helst kl 07 eftersom han då sovit två timmar längre än vanligt) och var med på den gemensamma gårdsstädningen. Efter det tog han tag i vår tomt och fixade och donade i blåstället i några timmar. Han kan när han vill!

Jag ska också ge ett löfte innan jag säger godnatt, jag har fått låna en digitalkamera eftersom min verkar falla alltmer i bitar. Så nu utlovas mer bilder på Elvan! Tjoooho!

Sovgott!