Nu har även Nyköping fått uppleva vinterns första snö. Underbart. Vilken härlig känsla i magen jag får när det faller stora vita flingor som faktiskt stannar kvar på marken. Elvis och jag var alldeles nyduschade när detta inträffade och strax därefter var det middagsdags. Vi satt vid matbordet och såg hur i princip alla gårdens ungar härjade omkring och byggde snölyktor eller hade snöbollskrig med varandra. Elvis var alldeles till sig. Efter middagen så skyndade vi oss ut för att leka i snön vi med, då hade såklart alla andra barn gått in men det gjorde inte vinterupplevelsen mindre för det.

Med små små myrsteg (Elvis går så fint i små myrsteg när han vill vara försiktig) tassade vi ut genom snön som knarrade så härligt under fötterna. Han ville hålla handen en bit och det kändes så mysigt. Vi lekte nån kvart sen gjorde pappa oss sällskap en kvart till innan det var dags att gå in och värma sig. Jag frös lite och tror även att Elvis gjorde det om händerna eftersom vi ännu inte köpt ordentliga vantar åt honom utan han har sina stickade fortfarande.

Sen busade vi lite till inne innan det var läggdags. Kväll nummer två i "nya" sängen. I går satt jag vid hans sida i 45 min innan jag gav upp och Jimmy tog över, efter 10 minuter sov han. Idag gav jag upp efter 30 min och precis som igår tog det Jimmy 10 minuter. Vad är hemligheten? Imorn får jag natta själv eftersom Jimmy blir kvar på jobbet en stund (om magen håller, den har krånglat några dagar) och tar sista tåget hem. Jag har en liten föraning om att Elvis får somna med mig i vår säng...

Skickar med två busbilder från idag. Elvis har ett så bra garage/koja som han fått av faster Mia och Calle. Där kan man förutom att parkera Bobby Bilen sitta och klura på bus eller leka tittut.

I 55 veckor av mitt liv har jag varit gravid. Det är verkligen en lyx att få vara tjej och få möjligheten att vara det. Visst kan jag minnas tuffa tider när jag väntade Elvis. Som tex att Jimmy fick putta upp mig för trappen till lägenheten för att jag helt enkelt inte orkade gå (eller att det gick för långsamt). Eller hur jobbigt det var att ALLTID sova på sidan när jag somnar bäst på rygg, på ena sidan bara, eftersom det var ju inte snack om att kunna vända sig utan smärtsamma protester i magen. Eller att behöva springa på toa si så där tre fyra gånger varje natt för det inte fanns nått expansionsutrymme för blåsan. Men det är petitesser om man tänker på det stora hela.

Liten i magen är idag 15 hela veckor gammal. 25 veckor kvar inne i mig med andra ord.

Den här informationen handlar om foster i just vecka 15 (eller 15+0-6 som man säger på fackspråk. Dvs 15 veckor och 0-6 dagar). Muskulatur och skelett är nu så pass utvecklat att det vanligt att man börjar känna fosterrörelser, men det kan lika gärna dröja tills vecka 22-24 innan man med känner något. Ditt hjärta pumpar 20 % mer blod än tidigare och det kommer öka upp till 50% i slutet av graviditeten.

Fostret mäter cirka 16 cm och väger omkring 100 gram. Fingernaglar har bildats och fostret kan rynka pannan, röra ögonen och svälja. Fostret kan även ta tag i navelsträngen och börja undersöka det vattenfyllda rummet som det befinner sig i. Det omges av ungefär 1,5 liter vatten som byts ut flera gånger per dygn vilket behövs eftersom fostret kissar ungefär med 45 minuters mellanrum. Vattnet fungerar även som stötdämpare. (www.familjeliv.se)