Natten till fredagen kunde jag inte sova så bra, tankarna for iväg och det var svårt att släppa. Jag antar att jag var lite pirrig för det som komma skulle med husköp och allt. Jag var ändå inte så värst trött igår, gick upp tidigt och fixade och donade lite, åkte till banken och skrev på ett stooort men ändå helt ok skuldebrev, skrev på köpekontrakt, fick nycklar, åkte till nya huset och gick omkring och försökte smälta att detta nu var vårat. Sen kom Bosse och Anki med släpet och det blev en massa kånkande på kartonger, sen åkte vi till mina föräldrar och fyllde släpet både en och två gånger med en massa fler kartonger och möbler som vi förvarat där ett tag. Dagen gick i ett, kan man säga.

Väl hemma runt niosnåret så var vi dödströtta, käkade pizza, fixade ytterligare lite i lägenheten, glodde lite på tv. När jag hamnade i säng så kunde jag inte somna. Det kan ha att göra med att grannen ovanför hade utflyttningsfest till oss, eller nått sånt. Klockan fem vaknade jag till och det kändes som att jag aldrig somnat. Låg och vilade två timmar men klockan halv sju kändes det som att det var lika bra att gå upp. Nu är jag pigg och laddad för dagen, men jag anar att detta kommer att ta ut sin rätt senare idag.

Eller så har det här med att ha blivit mamma gett mig en förmåga att klara mig igenom nätter med ytterst lite sömn. Men jag tackar ändå stjärnorna (eller vad/vem man nu ska tacka) att Elvis sover hela nätter nu för tiden...

Så var det allra allra sista inlägget från Årsta skrivet... Goodbye, see you in Nyköping.